Har tänkt på en sak.. Jag är född till att se ut som jag gör, och det kommer jag aldrig att kunna ändra på. Mitt utseende har jag ärvt av mina kära föräldrar.

Men så kommer det till fördommar, hur i hela friden kan någon döma en annan person till ful. Vem i hela tusan världen har bestämt vad som är fult/fint. Vem skapar alla mallar? Vilka idioter följer dom? JO, VI! Vi har ett ideal att leva upp till..

När det väl kommer till kritan är kroppen trots allt bara en spelpjäs vi har i vårt liv för att kunna överleva. Det är inte kroppen som gör dig till den du är, utan det du har inom dig - själen. Jag skulle kunna se ut som kronprinssessan Victoria, men inte skulle jag vara en bättre person för det, nehe nej!

Så skit i alla fördommar, kroppen är trots allt en oskuldsfull spelpjäs. Skit i urlöjliga kommentarer som om du är ful, äcklig, ja till och med snygg och söt. Ta istället åt dig av kommentarer som du är egoistisk, bessewisser osv.. och försök göra det till något bättre. Sug åt dig kommentarer som att du är omtänksam, positiv, smart osv, och känn dig stolt!

Självklart ska man inte sluta ge varandra komplimanger om utsidan, vem blir inte glad av att höra att dom är vacker?

Världen kanske inte är så stor som man tror, människor säger att världen är oändligt. Men ska jag vara seriös som är världen jävligt liten. Jag har börjat fundera på tvillingsjälar.. Ibland när jag träffar en person är det som om det är en annan person, som jag känt hela livet. Även om det inte är just den personen jag pratar med. Utan jag pratar på med personen som jag känt den hela livet. Och tro mej, det är inte bara en gång det hänt mig. Vissa personen kan jag känna förknippas ihop med varandra och är samma människa? En främmande människa, kan helt enkelt bli min bästa vän? Många frågor, men att finna svaren, ja det är som att försöka gå på vatten..